Hur rubbar man Tranemo bäst? 

Kanske att lägga en match klockan 18.30 borta i Vårgårda en lördagskväll. Vi vet ju sedan tidigare att vi spelar som bäst runt 08.00 på morgonen. 

Lägg då till en sådan sak som att man glömt bort detaljen med domare. Något man kanske kan önska att man upptäcker tidigare än några minuter efter matchen skulle starta. 

Som gammal Alagsspelare har man stått ut med att hallen i Vårgårda saknat ström, men nu när den fanns på plats krisade det med domare istället. 

Stor eloge till herrarna som dök upp, vilket gjorde att matchen kunde genomföras.

Ny tid blev 19.05 och det var bara att försöka ladda om.

Fullt manskap även idag och denna gång när Wårgårda som sagt väntade för motståndet. 

10st 2010or stod för motståndet vilket inte ska avskräcka oss. Både Växjö och Kalmarsund har varit betydligt större än Wårgårda och där har vi smällt bra och vunnit den fysiska kampen på plan. 

Första perioden drar igång och det är väl kanske inte riktigt seriefinalsstämning på plan. 

Det smäller inte så mycket och är inte rungande tempo. 

Wårgårda tar ledningen med 1-0 på deras enda skott i hela perioden. 

Då vi kanske skapar 3 öppna lägen så var det kanske lite besvikelse att vi inte var hetare i perioden men kändes ändå tryggt att vi skulle vinna om matchen fortsatte som i period 1.

Charmen med innebandy är ju att det går fort. 

Istället för att kvittera i andra perioden släpper vi både 0-2 och 0-3 och här kan man känna spänningen både hos ledare och spelare.

Vi var inte riktigt tillräckligt heta över hela planen vilket gav Wårgårda mer tid med bollen än vad vi fick av dom.

Då tackar man slumpen som alltid dyker upp om man fortsätter kriga på istället för att hänga läpp.

Mio stjäl bollen från motståndarna och ren med målvakten räddar han först men Mio lägger in returen. 

Ett mål kan göra så mycket. Härifrån kommer väl ändå krigardelen fram ordentligt i laget. Det börjar smälla mer, springas mer och måhända inget skönspel men att vi var på gång var det inget snack om.

Innan period 2 är slut har Konrad varit framme och rakat in en retur och ställningen är 2-3 inför sista. 

Med sekunder kvar av perioden räddar Ardit en boll på mållinjen. Inne eller ej? Svårt att säga. Litar på domaren som inte dömde mål. 

I första periodpausen var vi väl besvikna på inställningen/taggningen. Att spela 19.05 en lördag kan absolut vara en anledning. Men nu fanns den där igen. 

Rickard den vise lyfte att vi alltid är starka i tredje så visst fanns en skön känsla även om vi låg under. 

Tredje perioden var nog högljudd både från spelare och tränare men blir en annan anspänning när man möter ett bra lag man ändå känner att vi slår om vi gör det bra kontra att leda med 15-0 och vinna oavsett hur vi spelar. 

Roligt, utmanande och lärande. 

Lite åsikter hade vi väl hur det krånglas vid lägen. Bågar åt fel håll passar åt fel håll.

Kanske ingen som lyssnar men vid 3-3 gjordes iaf precis vad vi önskade. Ett hyfsat frislagsläge där Konrad passar Milo som trampar och hänger den. Kvitterat och karnivalstämning!

3-3 8.29 in i tredjeperioden.

Minuten efter ligger vi högt med hela laget, där Wårgårda är på väg att konra lyckas Benji bryta bollen vid mittplan och den går fram till Konrad som ren med målvakten hänger in 4-3 och ledning första gången i matchen. 

Ögonen hos spelarna från 0-3 och sedan hur vi vänder matchen är enorm.

Visar vikten av att aldrig ge upp. Självklart mötet man någon gång lag man inte kan vända mot, men igår hoppas jag ingen kände att motståndet var övermäktigt.

Sen blir det Hawaii och dramatik det bara kan vara när det ska avgöras mellan två lag som är i gränsen mellan ungdom och att bli fullvuxna (storleksmässigt). Nerverna utanpå men finns inget att klaga på krigarinsatsen. 

Vi höll undan. Vi avslutade med spel 4 mot 6 efter en utvisning och kan hända att bollen dansade på vår mållinje en gång till i slutsekunderna men bollen gick inte in och det är vad som räknas. 

Fantastisk skön seger mot ett något större och äldre lag. 

Sådana segrar att ha med oss i ryggen när vi först åker till Fortnox i Växjö där vi vet sen försäsongen att Växjö var nog en nivå över Wårgårda och Jik inte långt därefter. 

Har haft lite för lätta matcher det sista så är bra att vi har fortnox innan Gothia. 

Stort tack till alla supportrar på plats. Killarna förtjänar stöttning efter alla deras framgångar senaste året och matchen igår är ytterligare en fjäder i hatten.

Men vi har massa kvar att jobba på. Att klara spela innebandy mot så bra motstånd som möjligt. Det börjar ju verkligen med att kunna och våga rulla runt mot lite lättare motstånd för att sen ta med sig mot alla lag.

Det har vi chansen att slipa på i kommande match. 

Forza grönsvart 

MvH Olof